camillanordahl

Har setat och pratat med min kära vän V nu på kvällen, och pratat en massa om allt och inget på himmel och jord. Men i slutändan så kom vi ändå in på hur man väljer att leva livet, hur mycket energi man ödslar, lägger ner på att gå och grubbla/fundera/älta på saker och ting som man egentligen I-N-T-E behöver! Det blir ju islutändan iallafall inte bra ändå, utan bara en ond cirkel som bara blir större och större, och i slutändan så mår alla dåligt och det gynnar ingen. Jag VET att jag måste ändra på saker och ting i mitt beeteende, och att jag måste släppa på vissa saker som jag idag inte ser är ett "problem" utan en del i min livstil, så här har jag levt de senaste åren,  och jag vet inte något annat. Fast innerst inne, så VET jag att jag måste släppa på saker och ting, för mitt eget bästa, för att jag ska må BRA, och först och främst mina barn ska må BRA! Jag har fått varningsklockor att ringa förut, och mina alldra närmsta, det VIKTIGASTE jag har, har fått mått dåligt pga av mig! Jag vet det, och jag kan inte tilllåta mig själv låta det hända igen! Jag måste verkligen ta tag i MIG själv, denna gång och reda ut allt som ligger och "spökar" lååångt, låångt därinne i bakhuvudet! Ingen mår bra av detta, INGEN! Varför lever jag som i en bubbla? Och anser att allt är bra, när det innerst inne inte är det? Det är inget med hur mitt förhållande är, eller hur mina barn är eller något sånt. För det är BRA! Det är det. Utan det är jag som måste börja tänka annolunda, det är jag som måste förändra saker och ting i mitt beetende, för att det först och främst ens ska ske en förändring. Men vad ska jag börja? Jag vet inte, helt seriöst jag vet inte. Fast jo, jag vet. Men när ska jag börja göra vetskapen, till verklighet? NU. From ikväll ska jag börja ändra det, visst det kommer inte att ske på en natt, och det kan komma och ta tid. Men börjar jag nu, så är det iallfall en början och detta kommer snart inte vara ett problem. Jag kommer inte vara den griniga/sura/irriterande/arga/ledsna... , ja listan kan göras lång, mamman/sambon längre. Utan jag kommer vara den mamman/sambon som har hittat sig själv så pass mycket som vet att hon aldrig mer kommer sätta sig i en sådan här sitvation igen. Det kommer inte ödslas någon mer tid eller läggas någon negativ engergi på saker och ting som är oväsentliga längre. Jag ska ta tag i detta NU. För min skull, för mår inte jag bra så mår inte min familj bra, och det är det viktigaste! Vet ju det, förstår bara inte varför man ska leva i förnekelse. Varför man ska leva i "det ordnar sig, det löser sig, jaja.." träsket? Men skitsamma i det nu, för nu blickar jag framåt och tar tag i detta! Så kommer allt att bli bra, BÄTTRE!
Tack V♥ för att du fick mig att vakna, tack till alla andra mina vänner♥, som också så många gånger har sagt och fått mig att förstå, men jag har inte fattat förens nu, tyvärr!
Men jag är nu påväg i rätt riktning, var så säkra! Denna gång så kommer det ske förändringar, och allt kommer bara bli bättre!


♥♥NI ÄR DET BÄSTA JAG HAR, NI ÄR MIN FAMILJ, MITT ALLT!
UTAN ER SKULLE JAG INTE VARA NÅGONTING, DET ÄR VI EMOT
VÄRLDEN! ÄLSKAR ER I ALL EVIGHET!♥♥